Återkoppling rörande byggbodarna

När bodarna hamnade på plats mailade jag JM Entreprenads vd med frågan om hur han ser på bygglovsprocesser och de tidsgränser som kommunen sätter upp för exempelvis grannyttranden. Jag var ju så klart särskilt nyfiken på svaret, med tanke på att byggbodarna vid oss rests före utsatt tid för grannyttrandet. Dagen efter fick jag svar att vd:n skulle undersöka vad som hänt och sedan återkoppla till mig. Efter efter nästan två veckor utan återkoppling mailade jag igen och frågade hur det gick. Inget svar från vd:n men på eftermiddagen samma dag blev jag uppringd av en av firmans regionchefer.

Vår uppfattning är att vi skött våra åtaganden

Regionchefen ursäktade sig med att han inte hade alla detaljer i ärendet. Trots dåligt insatt i detaljerna var det hans uppfattning att JM skött sina åtaganden i ärendet. Jag frågade då om det också innebar att JM fått OK från kommunen att upprätta byggbodarna, dvs att kommunen fattat ett beslut före datumet för grannyttrandet (det kan ju säkert hända, vad vet jag)

”Vår uppfattning är att vi skött våra åtaganden”

Jag frågar vad det innebär att JM skött sina åtaganden, och förklaringen som ges något svävande är att JM skickat in sin del av dokumentationen i tid till kommunen – vilket jag förstår eftersom vi fått ut handlingar för grannyttrandet… men mina upprepade frågor om JM fått ett OK från kommunen besvaras med

”Vår uppfattning är att vi skött våra åtaganden”

Efter ett antal frågor på temat ”har ni fått OK från kommunen att resa byggbodarna” så tycker jag mig ändå höra att han säger att JM fått OK från kommunen eftersom bodarna de facto rest (detta bestrider han dock senare i ett svar på ett mail jag skickar – kommer till det lite längre ner)

Jag avslutar samtalet och meddelar att jag kommer ringa kommunen och kolla upp om det finns ett beslut om ett bygglov. Tidsgränserna innan ett beslut kan fattas gäller ju även kommunen tänker jag.

Vad har kommunen gjort?

Jag ringer till bygglovsavdelningen på kommunen och frågar om de har givit JM ett OK att resa byggbodarna. Handläggaren svarar att inget beslut är fattat. Det finns alltså inget bygglov. På grund av att JM tabbat sig och rest bodarna för tidigt så kommer dessutom beslutet kring bodarna att dra ut än mer på tiden efter som bygg- och samhällsbyggnadsnämnden måste fatta beslut då det handlar om ett sanktionsärende. Jag frågar vad det i sig innebär och enligt handläggaren rör det sig om att JM kan få betala en sanktionsavgift.

Jag tänker tillbaka till samtalet med regionchefen. Vad menade han med

”Vår uppfattning är att vi skött våra åtaganden”?

Tillbaka till JM igen

Utan framgång på telefon så mailar jag regionchefen och vd för att meddela att kommunen inte alls beslutat om något bygglov. Jag skrev också en återkoppling till vårt samtal där jag också tog upp att jag hört regionchefen säga att de fått ok från kommunen mellan alla

”Vår uppfattning är att vi skött våra åtaganden”.

Jag ifrågasatte vilka dokument eller uppgifter regionchefen hade som styrkte att de skött sina åtaganden och som också bevisar att bodarna kunde resas före kommunens beslut om bygglovet. Sedan framförde jag att beskedet jag fick från JM inte var särskilt förtroendeingivande mot bakgrund av vad kommunen lämnade för svar till mig.

Som svar på detta mail skriver regionchefen kort att jag har uppfattat honom fel vad gäller frågan om att de fått OK från kommunen. Inget annat. Ingen förklaring till kommunens besked eller ett ”Oj. Det var skumt. Det får vi kika vidare på”.

Jag svarar på regionchefens mail att jag inte har någon anledning att betvivla att de skött sina åtaganden i form av dokumentation till kommunen. Däremot vad JM fått för underlag från kommunen som gjorde att byggbodarna restes är ju fortfarande höljt i dunkel. Vidare skriver jag att i min värld ingår ett beslut/svar från kommunen i en bygglovsprocess och därmed också i JM:s sk. åtagande.

Sen avslutade jag med att undra över varför regionchefen kontaktade mig över telefon, eftersom han ändå inte kan (eller vill) ge svar på varför byggbodarna restes före sista datumet för grannyttrandet.
Obesvarade frågor

Så mina frågor till JM:s vd och regionchef kvarstår utan svar.
* Hur ser JM Entreprenad på bygglovsprocesser och de svarstider som kommunen sätter?
* Vad gjorde att byggbodarna restes före utsatt tid?

Jag vet ju inte hur vanligt förekommande detta är. Hoppas att det inte är det. Är ju bara onödigt att behöva betala massa onödiga avgifter för att något går fel i planeringen. Jag hoppas detta bidrar till att JM ser över sina rutiner och att de värderar om de ska förändras i någon del.

Tidigare inlägg

Plättlätt – bara att skriva under
Beställningen var redan gjord

Trolla bort människor utanför IKEA

Jag skrev ju häromdagen ett inlägg om gråfilter och även ett inlägg med foton där jag hade använt filtret. Kom på att jag hade använt filtret vid ett annat tillfälle.

Det var nämligen så att jag fick en idé till skänks av @Alpstedt för ett par veckor sedan då temat för Fotosöndag var tom. Idén var att trolla bort människor på en plats där det med största sannolikhet finns människor vid en given tidpunkt.

Hur trollar man bort människor på ett foto? Jo genom att människorna förhoppningsvis är i rörelse under större delen av tiden bilden exponeras samt att ljusinsläppet är tillräckligt snålt. På så vis ”fäster” inte människorna i bilden utan lämnar förhoppnings inte ens ett spår av att de passerar i bild.

Helgen för temat skulle vi till IKEA. Perfekt tänkte jag. En plats där det i princip aldrig är folktomt. Så, på med gråfiltret på objektivet och hitta en plats för experimentet. Tyvärr fick jag inte riktigt den plats jag hade önskat mig, men hyfsat för att i alla fall kunna experimentera. Den långa slutartiden krävde också någon form av stativ vilket jag inte har. Så en bänk i anslutning till entrén fick agera kamerahållare. Resultatet nedan har jag dragit upp exponeringen ett snäpp då jag inte riktigt fick till exponeringen vid fototillfället.

Bilderna

Båda bilderna är tagna med gråfiltret. Den översta bilden är tagen med f3,5 och en slutartid på 1/25. Kameran ligger på bänken och slutartiden är något för lång för att frysa rörelserna helt men att där finns människor syns i alla fall tydligt

Bild med människor

Samma plats. I stort sett samma tid som bilden ovan. Vips! Nästan alla människor är borta Den här bilden är tagen med f22 och en slutartid på 1,6 sekund. Betydligt snävare ljusinsläpp genom en liten bländare och dessutom gråfilter på det som möjliggör en längre slutartid utan att bilden för den skull blir överexponerad. Faktum är att jag med 1,6 sekunders slutartid underexponerade bilden något.

Människorna borta

Nu det inte någon bild från IKEA till temat tom utan den veckans tema blev en tom trappa i Gamla stan i Stockholm istället. Den var faktiskt tom på riktigt vilket måste vara rätt ovanligt.

 

När jag har använt mitt gråfilter

Jag tänkte följa upp mitt inlägg om gråfilter med ett inlägg där jag visar de tillfällen då jag använt mitt gråfilter…hittills. När jag gick igenom mina foton, var det inte så många tillfällen. Förhoppningsvis kommer jag ut fler gånger för att testa filtret.

Första testet

Första gången jag testade filtret var på väg hem från från en tjänsteresa till Borlänge. Jag var ute efter en sjö för att fånga vågorna och se om jag kunde få till den där mjuka, lena effekten. När jag kom till Säter såg jag en vägskylt som visade att det fanns en badplats. Perfekt tänkte jag och svängde av. Det var sjön Ljustern som jag tydligen siktade in mig mot. Väl framme så hittade jag detta däck som låg i strandkanten.

Stavern i Norge

Jag har varit på utbildning i Stavern vid två tillfällen. Det senaste tillfället hade jag kameran med mig och dessutom gråfiltret eftersom jag visste att hav och stenar är en bra kombiation för att få häftiga bilder med lena vågor som slår in mot land. Båda bilderna nedan är tagna vid samma fotosession. På den övre bilden så slår realtivt små vågor in mot stenarna. Men med gråfiltret så blir effekten en len vattenyta som ligger an mot stenarna.

 

Tema till Fotosöndag

När jag skulle fota för mitt bidrag till Fotosöndag (tema arbetsplats) för några veckor sedan så tog jag bilden nedan. Jag hade tidigare tagit en bild på samma arbetsplats fast då i mörker på kvällstid då jag inte hade behov av något gråfiler för att skapa en svepande effekt av det passerade tåget.

Men bilden nedan tog jag i dagsljus och för att fånga det passerande tågets rörelse behövde jag få till en lång slutartid utan att överexponera bilden. Så jag skruvade på mitt gråfilter vilket gjorde att jag kunde ha en lång slutartid. Det var dock en del chansning då tåget passerade med en halvtimmes mellanrum.

Då jag inte har stativ så låg kameran på marken på mina handskar som skydd mot de leriga stenarna. Jag har heller ingen fjärrutlösare så jag ställde in kamerans självutlösare på 5 sekunder och försökte räkna på tiden det skulle ta innan tåget passerade. Gällde ju att trycka ner avtryckaren 5-6 sekunder före tåget dök upp i bild så att säga. Jag fick fyra chanser och bilden nedan blev bäst.

 

Örat som hållplats

Veckans tema i Fotosöndag är hållplats. Min plan fram till nu var att lägga in ett bidrag med våra nya gupp på vägen utanför. Den bilden får dock vänta en dag eller två innan den publiceras.

När jag tittade på mina bilder igen så skrotade jag gupp-idén och laddar istället upp den idé jag fick tidigare i veckan när jag var hemma och vabbade. Det var i samband med att jag drack en kopp kopp kaffe och såg örat på kaffekoppen i solljuset som det slog mig. Där var ju hållplatsen – hållplatsen i form av örat på min kaffekopp.

Så fram med mitt macroobjektiv och rigga en lite fotomiljö på köksbordet i solljuset. Då kan det bli så här.

Örat som hållplats

 

 

Gråfilter

Jag har ju tidigare berättat att jag införskaffat objektiv utan att riktigt ha koll på vad jag har behov av för mitt fotograferande. På samma sätt var det när jag köpte det gråfilter jag nu har i min väska (ska säga att jag ändå inte har full koll på filter-världen då det finns en uppsjö med olika filter att använda sig av). Det var efter diskussioner på Twitter om gråfilter som jag gav mig iväg till fotobutiken för att skaffa mig ett. Det vi diskuterade var att med relativt ljusa förutsättningar kunna ta bilder med lång slutartid för att få en svepande effekt i bilden, exempelvis som bilden nedan som jag tog i Stavern i Norge, där vågorna sköljer över stenarna i en rätt så len, svepande effekt.

 

Men vi tar det från början.

Tänk situationen där man på ett främmande språk läser upp en fras ur en parlör, exempelvis för att beställa en kaffe. Istället för kaffe i en kopp så får du en motfråga…då blir det en utmaning att svara eftersom det troliga är att man inte fattar något av det personen framför en säger. På ungefär samma sätt var det när jag köpte gråfiltret. Istället för att få filtret i handen, betala och gå från butiken så fick jag frågan ”Hur många bländarsteg?”. ”Ehh!” blev mitt svar.

Så vad är ett gråfilter?

Ett gråfilter är en glasskiva som skruvas på objektivets framsida. Som namnet säger så är glasskivan gråtonad. Det innebär dock inte att bilderna blir gråa utan det gråa fungerar enbart som ljusfilter till objektivet. Samma effekt som ett par solglasögon åstadkommer.

Gråfilter kallas också för ND-filter, där ND står för Neutral density. 

Gråfilter finns sedan i olika skalor beroende på hur mycket ljus de ska släppa igenom. Ju högre siffra som följer ND-beteckningen desto mindre ljus släpps igenom. Varje beteckning motsvarar ett visst antal bländarsteg i exponeringskompensation. Det är däremot inte så att ND-beteckningen = antalet bländarsteg sammanfaller utan dessa skiljer sig åt.

Vad köpte jag för gråfilter nu då?

När jag stod där i butiken och försökte förstå vad det var för fråga jag fick, så ställde jag motfrågan vad som skiljer filtren åt. Jag fick förklaringen på ungefär samma sätt som ovan. Det finns olika filter beroende på situation. Jag hade ju egentligen ingen aning om vad jag ville ha, så jag slog till på det gråfilter som släpper igenom minst ljus. Varför fega typ… I bländarsteg innebar det 6 steg. Nu i efterhand så framstår det valet som något djärvt utifrån de situationer jag varit i. Jag tror att 2 eller 3 bländarsteg hade räckt gott och väl.

Inför nästa köp

Att tänka till före är ju som sagt inte helt fel. Vilka situationer ska filtret användas i? Är det ett ”fast” eller justerbart filter som fungerar bäst? Vilket objektiv ska filtret sitta på (om det finns flera)?

Att tänka till före innebär ju kanske också att plånboken blir lite gladare då det skiljer en del i pris mellan de olika filtren. Både vad filtergrad och storlek. Det kommer i alla fall jag att göra.

 

Histogram

Jag har alltid funderat över vad ett histogram är. Du vet det där diagrammet som ibland kan visa sig när man tittar på bilder i kameran. För det mesta dök det upp av misstag och jag undrade länge vad det stod för.

Men efter min fotokurs så har jag förstått att det är en bra hjälp för att avgöra hur en bild är exponerad. Histogrammet kan så att säga hjälpa till att avgöra om en bild är för mörk eller för ljus.

Histogrammet visar grafiskt hur ljuset fördelar sig i bilden. Man talar om ett dynamiskt omfång som innebär kamerans förmåga att fånga in ljus av olika styrka. Ett omfång på cirka 10 bländarsteg var tydligen normalt för en systemkamera enligt kursen jag gick. Om ljuset i bilden hamnar utanför det dynamiska omfånget i bilden syns det i histogrammet genom höga staplar i ytterkanterna på diagrammet.

Histogram

Till höger i diagrammet visas information om de ljusa partierna i bilden och i den vänstra delen visas de mörka partierna.

Beroende på hur histogrammet är fördelat så kan man avgöra om bilden är över- eller underexponerad och om ljuset i bilden hamnar utanför kamerans dynamiska omfång. Självklart ersätter inte histogrammet bilden i kamerans display men kan ge en fingervisning om hur bilden är exponerad.

Om diagrammet inte når hela vägen fram till kanterna betyder det att det finns information om bilden i de ljusaste respektive de mörkaste partierna. Om däremot diagrammet sträcker sig hela vägen till kanten och ser ut att sträcka sig vidare utanför ”ramen”, som i högra delen av bilden ovan, betyder det att det finns ljusa eller mörka partier i bilden som ligger utanför kamerans dynamiska omfång. Dessa partier kallas också för utfrätta resp. igensotade partier

Att exponeringskompensera innebär att kurvorna i histogrammet flyttas.