Förlängningsfaktor

Förlängningsfaktorn, eller som den kallas på english – ”crop factor” är i fotosammanhang den effekt som uppstår om samma objektiv monteras på en fullformats- eller en småformatskamera.

En sensor kan ha olika storlekar. De dyrare fullformatskamerorna har en sensor som fångar in hela bilden. Småformatskameror “beskär bilden” inuti kameran. Kan liknas med att bilden/ljuset som släpps igenom objektivet projiceras utanför själva bildsensorn. Detta är inget man egentligen behöver fundera mer över utan bilden blir ju vad den blir.

Om man är nyfiken på vad den egentliga brännvidden är så kan man söka fram vad förlängningsfaktorn är. I Nikons småformatskameror är faktorn 1,5 (Canons ligger på 1,6 har jag läst). Det innebär att en brännvidd på 50mm i praktiken motsvarar 75 mm. (50 x 1,5=75).

När är det bra att tänka ”förlängningsfaktor”

Detta kan vara viktigt om man exempelvis är ute efter en stor brännvidd, exempelvis vid streetphoto. Genom det får man lite mer förlåtande omfång runt motivet. Jag var ute igår med mitt 35mm (i praktiken 50mm) och plåtade. Jag tyckte det var riktigt svårt att fånga in personerna vid ”höftfotografering”. För att kompensera bristen på vidvinkel fick jag ta ut avståndet till motivet med risken att jag missar i komposition. Blev många fötter och skyar istället för människor. I mitt fall hade jag kunnat få en vidvinkel med mitt 18-300mm objektiv (18 x 1,5=27 mm). Men då är det en annan faktor som uppstår – klumpighetsfaktorn. Ett teleobjektiv ger inte en känsla av smidigt fotograferande, även om man nu med alla turister på gatorna kan smälta in hyfsat ändå. Värre utanför turiststråken där systemkameror med större objektiv inte är lika många…

Sedan är ju förlängningsfaktorn inte enbart av ondo. I det omvända fallet så behöver jag ju inte gå lika nära motivet vid exempelvis porträttfotografering. Har jag dessutom ett objektiv med stor bländare kan jag ju få ett fint kort skärpedjup

Fullformat

Jag har tidigare (Objektiv) kort nämnt och beskrivit begreppet fullformat.

När det exempelvis kommer till fullformatskamera så betyder det att sensorn har en storlek som motsvarar ett hederligt 35mm-negativ för den analoga kameran. I millimeter mätt så blir det runt 36 x 24 mm. En småbildskamera (som exempelvis min Nikon D5200) har en mindre sensorstorlek på 23.5 x 15.6 mm.

Vad innebär det i praktiken

En större sensor med samma upplösning som en mindre sensor har generellt sett bättre dynamiskt omfång. Anledningen till detta är att den större ytan leder till att pixlarna kan samla in mer ljus innan den överfylls, vilket ger en överexponering. Man kan likna det vid att pixlarna är som hinkar. Ju mer vatten man kan fylla i en hink utan att det rinner över desto mindre risk att underlaget hinken står på blir blött (=överexponering).

Vidare så bidrar en större sensor till möjligheten att få ett kortare skärpedjup mot vad en mindre sensor ger, om bilderna har samma utsnitt. Anledningen är att man måste komma närmare ett objekt med den större sensorn. Detta gör att det är svårare att få till fina suddiga bakgrunder med ett kort skärpedjup på en kompaktkamera eller mobilkamera, medan detta blir lättare på en kamera med fullformatssensor. Givetvis påverkas också ett kort skärpedjup av objektivets bländare

Större pixlar ger också en starkare elektrisk signal när ljuset ska omvandlas till dataspråk. Detta gör att behovet av att förstärka signalen minskar, vilket annars ger upphov till brus i bilderna. Det blir lite samma effekt som med kamerans ISO där ett högre iso-värde ger ett ökat brus i bilden.

Fånga solstrålar

I förra veckan var jag nere i Göteborg och Marstrand. Jag kämpade mig upp varje morgon mellan klockan halv 6 och 6 för att komma ut med kameran för att bland annat fånga solstrålar. Min önskan var att fånga vågskvalpet in mot klipporna med mitt gråfilter. Men för att de ska till en bra svepande vatteneffekt mot klipporna så behövs det vågor. Den här morgonen lös vågorna med sin frånvaro. Det var inte spegelblankt, men näst intill. Dessutom var det frånlandsvind så det var inte alls bra förutsättningar.

När jag gick ut på klipporna hade jag solen i nacken. När jag vände mig om så upptäckte jag hur solstrålarna silades ner genom molntäcket. Blev en rätt läcker solfjäderseffekt som jag försökte fånga tillsammans med fyren. Jag skruvade på mitt gråfilter för att kunna reglera ljusinsläppet än mer. Jag testade med olika bländare och också exponeringskompensation för att få ner de riktigt ljusa partierna vid solen. Då mitt gråfilter är heltäckande så blev resten av bilden mörk, där exempelvis fyren blir mer som en silhuett när jag exponeringskompenserade.

 

f22, 1,3s, ISO100 (Gråfilter -6)

 

Jag fick tips om att använda ett halvt gråfilter (halva ytan är mörklagd). Det hade kanske fungerat så jag kunde få en hyfsad exponering mot himlen samtidigt som marken fick en ljusare exponering. Jag har dålig koll på HDR-funktionen – kanske hade den också fungerat bra för att få till ljushanteringen i båda delarna av bilden.

Men men. Bilden ovan hade bästa kompositionen och den exponering som jag tyckte jag kunde jobba vidare med i framkallningen i Lightroom. I slutresultatet har jag dragit ner reglagen rätt mycket på högdagrar, skuggor, vita och svärta för att få till exponeringen till ett resultat jag gillar. Blir lite ”photoshop”-känsla men den kan jag leva med.

 

För fler bilder – kika in på mitt Flickr

Fotografiska höjer rösten

Igår var jag och besökte Fotografiska. Bland utställningarna den här gången var det en utställning som kändes väldigt aktuell och i tiden. Temat var nämligen Röst. Utställningen sker i samarbete med TT och några av bilderna som visas upp är från ett par historiska tillfällen.

Vad är en röst?
Är det möjligheten att få göra sig hörd och samtidigt rätten till det motsatta?
Är det rätten att få uttrycka det man vill, och rätten att räknas?
Är rösten demokratins mesta verktyg och därmed den frias skyldighet?
Är röst ett löfte?
Är röst makt eller är makt en röst?

En röst är en valsedel, en tyst sittprotest och början till förändring.
Varje förening, varje förvandling, varje förhoppning har börjat med en röst.
En röst må ta sig många uttryck men dess värde är statiskt; den är aldrig utan betydelse.
– citat i anslutning till beskrivningen av utställningen Röst –

Fram till riksdagsvalet kommer Fotografiska i samtal, debatter och seminarier lyfta viktiga demokrati- och mångfaldsfrågor. Med utställningen vill de lyfta fram och höja sin egen röst. De vill uppmärksamma de som saknar rätten att rösta och lyfta fram röster som har medverkat till påverkan och förändring. Med Röst vill de bidra till ett samhälle där mångfald och gemenskap står i centrum. Genom Röst vill de uppmana medborgare att använda sin röst i arbetet mot diskriminering, intolerans och förtryck. 

Just den här utställningen tillsammans med TT pågår fram till den 7 juni.

Ett bra initiativ som jag hoppas bidrar till att i alla fall några av de som valt att inte rösta i tidigare val nu väljer att använda sin rätt att rösta.

 

En röst är aldrig utan betydelse

En röst är en valsedel, en tyst sittprotest och början till förändring.
Varje förening, varje förvandling, varje förhoppning har börjat med en röst.
En röst må ta sig många uttryck men dess värde är statiskt; den är aldrig utan betydelse.

– citat är från Fotografiska i anslutning till utställningen Röst –

14355531957_020daa1cb8_m

Med facit i hand var vi 49 % av de röstberättigade som valde att rösta. Enligt Valmyndigheten var det totalt 7,3 miljoner personer som hade rätt att avlägga en röst. 49 % – eller runt 3,6 miljoner – var vi som valde att stoppa en röstsedel i ett valkuvert. Jag hyllar oss. Jag hyllar oss som tog ställning och röstade.

Men ni andra då…

Att över hälften av de röstberättigade gör ett val att inte rösta – det bekymrar mig. 51 %, motsvarande 3,7 miljoner röstberättigade valde att inte rösta. 3,7 miljoner som litar på att grannen röstar i linje med vad man själv har för åsikt eller uppfattning. Det är naturligtvis en frihet man har i en demokrati att inte rösta. Men jag har en fråga till dig som nu valde att inte rösta – motsvarar fördelningen av rösterna hur du själv tänker att ett valresultat ska se ut? På valmyndighetens hemsida går det alldeles utmärkt att leta fram resultatet. Dels för hela Sverige och dels kan du bryta ner det på kommunnivå och till och med den valkrets du tillhör. Valkretsens namn hittar du på röstkortet (om du har det kvar)

Tycker du att något i valresultatet ser konstigt ut – låt då ditt val att inte rösta denna gång vara en engångsföreteelse och se till att ta ställning i nästa val. Låt inte uppsnacket inför valet trötta ut dig att inte rösta. Utnyttja istället möjligheten att utmana politikernas löften utifrån ditt perspektiv. Passerar du en valstuga – varför inte ställa frågan i ämnet som ligger dig varmt om hjärtat och få svar direkt. Du har säkert massor av åsikter i olika ämnen. Här har du några förslag på frågor där du säkerligen kan lägga till ytterligare frågor att bocka av inför valet.

  1. Idag betalar a-kassan ut max drygt 11 000 kr efter skatt. Hur mycket tycker ni jag ska få ut i a-kassa den dag jag blir arbetslös?
    1. Hur resonerar ni då?
  2. Hur blir det med min skatt på lönen?
    1. Kan du förklara lite mer konkret – jag är inte så haj på bokföringen i statens finanser?
  3. Hur vill ni att mina barns skola ska vara
    1. Mer konkret – hur ska mina barn uppleva glädje, trygghet och utveckling i skolan hela vägen till slutet av tonåren?
  4. Osv osv.

Till varje fråga kan du sedan lägga till följdfrågorna

  • Var tas pengarna ifrån?
  • När kommer ni genomföra det du utlovar?
  • Jag förstår inte riktigt vad du säger – kan du ge ett par konkreta exempel?

Som sagt – några förslag på frågor att ställa under de 3 och en halv månad det är kvar till nästa val då det är dags att avlägga din röst.

Å lova mig en sak – låt inte grannen ta ansvar för din röst i din kommun, ditt landsting, vårt land. Ta kommandot själv och gör din röst hörd – den är aldrig utan betydelse!

P.S Utställningen Röst pågår under perioden 21/5 2014 – 7/6 2014 D.S

 

Moder

Den här veckans tema i Fotosöndag är moder. Passande för dagen då det är mors dag. Hade först tänkt bidra med en bild på temat moder natur från veckans vistelse i Marstrand. När vi var där så tog vi en promenad runt ön för att njuta av den fina utsikten över havet utanför. Promenaden på runt 5 km gick genom skog och ut på klipporna som vätter mot väster. På ön syns tydliga spår från när inlandsisen drog sig tillbaka. Jättelika grytor som formades av stenar och som påminner att krafterna som släpps lös av Moder Natur inte är att leka med.

Tyvärr var förutsättningarna för en bra bild på en gryta inte de bästa varför jag valde en annan mer klassisk bild på temat. En andmamma med sina dunbollar på havet. Riktigt söta varelser de små. Är inte världens skärpa, men jag fastnade för hur ljuset faller in på andmammans huvud.