I morgon är det val till EU-parlamentet.

DAGS ATT PÅVERKA!  GÅ OCH RÖSTA!

Det många drömmer om, kämpar för och också offrar livet för – demokratiska val och rösträtt – är för oss en självklarhet. Hos några är det så självklart att de väljer att inte ens utnyttja sin rätt att rösta..

Visste du förresten att allmän rösträtt infördes så sent som 1921. Nu levde jag inte då, men det känns väldigt nära inpå ändå tycker jag. Nedan är några årtal i demokratins historia som jag fastnade för när jag läste på regeringens hemsida.

1800 – storleken hade betydelse

Under 1800-talet utvidgades mötesfriheten och religiösa möten i hemmen tilläts. Däremot var flertalet svenska män och i princip nästan alla kvinnor utestängda från den politiska processen. Storleken hade betydelse för att få rösta. Storleken på en persons förmögenhet var avgörande. Fattiga saknade rösträtt, samtidigt som rika människor inte bara hade en utan många röster, beroende på förmögenhetens storlek. Nästan som aktier och rösträtt på en bolagsstämma.

Kvinnor … ja kvinnorna ansågs inte ens myndiga och kunde av den anledningen inte rösta…

Representativ demokrati?

I början av 1900-talet, fanns det en enda röstägare som hade fler än hälften av alla rösterna i ett antal kommuner. År 1908 representerade riksdagen 10 procent av befolkningen. Denna siffra förbättrades när förmögenhet kopplades bort från att påverka rösträtten (1909). I ett slag blev en halv miljon av befolkningen röstberättigade – Vi hade i och med detta fått allmän rösträtt för män.

Kvinnor – omyndiga och utan rösträtt 

När 1800 över gick i 1900-tal saknade kvinnor helt möjligheter att påverka i samhället då de saknade rösträtt. En ordning som verkligen känns medeltid. Men till slut, 1921 infördes den allmänna rösträtten även för kvinnor vilket också innebar att kvinnor i Sverige myndigförklarades.

Demokratin den slutliga segraren

Först 1951 säkrades religionsfriheten vid röstning. Vi var sist ut bland de nordiska länderna som plockade bort de sista hindren för vissa medborgare att ta del i beslut som berörde dem själva. Efter andra världskriget framstod demokratin som den slutliga segraren över andra idéer om hur det svenska politiska livet borde organiseras. Låt det fortsätta vara så!

Vi tar det för givet

Att du och jag har möjlighet att, utan risk för represalier, göra vår röst hörd är något vi ska förvalta väl.

Så – leta fram röstkortet och gå och rösta.

Det kommer jag göra. Jag tar också med mig barnen. I år har vi ju dessutom två tillfällen att utöva vår rösträtt på. Dels nu i EU-valet och sedan genom höstens riksdags- landstings- och kommunalvalet. Två tillfällen för barnen att vara med vid denna viktiga grundpelare i ett demokratiskt samhälle.