Gå och rösta!

I morgon är det val till EU-parlamentet.

DAGS ATT PÅVERKA!  GÅ OCH RÖSTA!

Det många drömmer om, kämpar för och också offrar livet för – demokratiska val och rösträtt – är för oss en självklarhet. Hos några är det så självklart att de väljer att inte ens utnyttja sin rätt att rösta..

Visste du förresten att allmän rösträtt infördes så sent som 1921. Nu levde jag inte då, men det känns väldigt nära inpå ändå tycker jag. Nedan är några årtal i demokratins historia som jag fastnade för när jag läste på regeringens hemsida.

1800 – storleken hade betydelse

Under 1800-talet utvidgades mötesfriheten och religiösa möten i hemmen tilläts. Däremot var flertalet svenska män och i princip nästan alla kvinnor utestängda från den politiska processen. Storleken hade betydelse för att få rösta. Storleken på en persons förmögenhet var avgörande. Fattiga saknade rösträtt, samtidigt som rika människor inte bara hade en utan många röster, beroende på förmögenhetens storlek. Nästan som aktier och rösträtt på en bolagsstämma.

Kvinnor … ja kvinnorna ansågs inte ens myndiga och kunde av den anledningen inte rösta…

Representativ demokrati?

I början av 1900-talet, fanns det en enda röstägare som hade fler än hälften av alla rösterna i ett antal kommuner. År 1908 representerade riksdagen 10 procent av befolkningen. Denna siffra förbättrades när förmögenhet kopplades bort från att påverka rösträtten (1909). I ett slag blev en halv miljon av befolkningen röstberättigade – Vi hade i och med detta fått allmän rösträtt för män.

Kvinnor – omyndiga och utan rösträtt 

När 1800 över gick i 1900-tal saknade kvinnor helt möjligheter att påverka i samhället då de saknade rösträtt. En ordning som verkligen känns medeltid. Men till slut, 1921 infördes den allmänna rösträtten även för kvinnor vilket också innebar att kvinnor i Sverige myndigförklarades.

Demokratin den slutliga segraren

Först 1951 säkrades religionsfriheten vid röstning. Vi var sist ut bland de nordiska länderna som plockade bort de sista hindren för vissa medborgare att ta del i beslut som berörde dem själva. Efter andra världskriget framstod demokratin som den slutliga segraren över andra idéer om hur det svenska politiska livet borde organiseras. Låt det fortsätta vara så!

Vi tar det för givet

Att du och jag har möjlighet att, utan risk för represalier, göra vår röst hörd är något vi ska förvalta väl.

Så – leta fram röstkortet och gå och rösta.

Det kommer jag göra. Jag tar också med mig barnen. I år har vi ju dessutom två tillfällen att utöva vår rösträtt på. Dels nu i EU-valet och sedan genom höstens riksdags- landstings- och kommunalvalet. Två tillfällen för barnen att vara med vid denna viktiga grundpelare i ett demokratiskt samhälle.

Fryst rörelse och oskärpa i samma bild

Jag testade vid ett tillfälle i vintras att fota med blixt och samtidigt ha en lång slutartid. Även om jag inte fick till det 100 %-igt så var tanken att huvudmotivet skulle bli skarpt och att bakgrunden skulle bli oskarp antingen genom skakningsoskärpa eller rörelseoskärpa. Det jag insåg då, och som jag inte gjort mer av, är att jag behöver mer träning på detta sätt att fotografera på då jag inte var helt nöjd med mina bilder. En oönskad effekt var att även huvudmotivet blev suddigt i kanterna.

Hur funkar det då? Jo, då blixtljuset har en kort brinntid så blir de motivdelar som främst blir belysta av blixtljuset skarpa  medan de delar i bilden som mer är upplysta av det befintliga ljuset blir rörelse- eller skakningsoskarpa.

För ett bra resultat ska man ha hyfsat avstånd mellan huvudmotiv och bakgrund. Är de delarna för nära varandra blir även bakgrunden belyst av blixtens ljus. Tanken är att blixtljuset ska nå fram till huvudmotivet, men inte mer än så. Blixten ska även riktas framåt (om den nu går att rikta åt något annat håll). Denna effekt går med andra ord också att få till med den inbyggda blixten på systemkameran. Ingen förgrund bör finna med för den kommer bli helt vit av blixtens ljus.

För att få oskärpan bör slutartiden vara rätt lång. Man får testa sig fram beroende på förutsättningar. När jag fotade hade jag en slutartid på 1/15.

Sedan kan kameran med fördel vara i rörelse vid exponeringen, om inte bakgrunden är mycket i rörelse av folk etc. Att snurra på kameran vid exponeringen ger roligt skruvade effekter.

 

Blixtinköp

Jag har skaffat en del fotoutrustning sedan mitt fotointresse tog fart. Fram till nu har det blivit, bortsett från kameran, två objektiv, gråfilter och en behändig fotoväska.

Vid senaste fotokursen så hade vi ett avsnitt om blixtfotografering. Då blev jag sugen på att införskaffa mig en ordentlig blixt att sätta på kameran. Insåg att min nuvarande blixt (förutom den inbyggda) har en viss flexibilitet där blixtljuset kan riktas uppåt men inte mer än så. Skulle jag vilja vrida blixten åt sidan eller bakåt så är jag hänvisad till en ännu mer flexiblare blixt. Har ju funderat över att köpa ett stativ också, men här blir det nog en omprioritering till ett blixtinköp.

Apropå blixt och att få ett varmare ljus än det kalla blixtljuset som normalt blir resultatet så påminner jag om inlägget jag skrev för ett tag sedan – Få varmare resultat med kamerans blixt.

 

Typ av fokusering

Vilken typ av fokusering finns det?

Autofokus är det jag använder. Autofokus är där kameran genom fokuseringspunkten ställer in rätt fokus. Jag behöver inte fundera på annat än att sätta fokuseringspunkten på rätt motiv i bilden som jag vill ha skarpt.

Manuell fokusering har jag personligen väldigt svårt att få till. Särskilt när det ska gå fort. Däremot vid mackrofotografering i lugna förhållanden tycker jag det är lätt att se vart fokuseringen ligger. Genom att vrida på fokuseringsringen ser jag hur fokusområdet flyttar sig i bilden. Glöm inte bort att även fokusera kamerans sökare så det du ser i sökaren är skarpt.

Något jag ska testa nästa gång jag är ute och fotograferar på Stockholms gator är zonfokusering. Zonfokusering innebär att fokuseringen ställs om till manuellt läge och på ett förutbestämt avstånd. Bländaren sätts också i ett förutbestämt läge. Inställningen av bländaren bör vara tilltagen så att det inte blir ett för kort skärpedjup. Med ett längre skärpedjup är det inte nödvändigt att pricka in avståndet exakt på millimetern.

Här är tips på en hemsida där man kan få hjälp att se avstånden som uppstår vid en viss bländare – www.dofmaster.com

 

Manuell eller automatiskt val av fokuseringspunkt

Igår berörde jag fokuseringspunkter. Det finns olika lägen för val av fokuseringspunkt.

Om kameran är inställd på att fokuseringspunkt ska väljas automatiskt så väljer kameran den punkt som kamerans automatik beömer är bäst, i normalfallet den punkt som har det kortaste avståndet till motivet. Detta är inte direkt användbart då du som fotograf inte styr alls vart fokus hamnar. Möjligen om det är en helt ovan person som fotar kan det vara aktuellt men risken att fokus hamnar på fel ställe är rätt stor.

Att välja fokuspunkten manuellt är det mest användbara. Detta använder jag uteslutande. Då styr du som fotograf vart fokus ska hamna någonstans. På min Nikonkamera flyttas punkten med pilknapparna på baksidan av kameran efter att man tryckt in avtryckarknappen halvvägs. Här har Canon en bättre lösning tycker jag då man kan snurra på ratten med tummen för att välja fokuspunkt. Tycker det verkar som kommandot blir mer lättillgängligt då.

Sedan beroende på hur du valt att ha fokusläget inställt så kan du på ett enkelt sätt få fokus på en punkt i motivet, även om den valda fokuspunkten i slutkompositionen inte hamnar just där du vill ha fokus. Mer om det i ett senare inlägg om fokuslägen.

Fokuseringspunkt

På fotokursen jag gick så var det en annan sak vi gick igenom. Fokusering och fokuseringspunkter. Lite av detta berörde vi också under den första fotokursen men inte lika ingående som denna gång.

Fokuseringspunkter

En fokuseringspunkt är den sensor som hittar kontraster i motivet. Finns ingen kontrast, dvs. någonskillnad mellan ett ljust och ett mörkt parti i bilden åker fokueringen fram och tillbaka utan att ”få fäste” om man har autofokusering inställd. Beroende på kamera så varierar antalet fokuseringspunkter. Min kamera har exempelvis 39 stycken. Jag har också upplevt att autofokusering vid macrofotografering ibland är knepig att få till även om det finns

Beroende på kamera så är det också olika kvalitet på fokuseringspunkterna. En billigare kamera har oftast den bästa fokuseringspunkten i mitten medan det på dyrare kameror inte är någon skillnad.

Fokuseringspunkterna kan också variera i vilka i vilka kontrastmotiv de ”får fäste” i. På vissa kameror så fastnar fokuseringen enbart på horisontella linjer, på en del andra fastnar fokuseringen bara på vertikala linjer och på en del fungerar både horisontella och vertikala linjer.