EU-val

En röst är aldrig utan betydelse

En röst är en valsedel, en tyst sittprotest och början till förändring.
Varje förening, varje förvandling, varje förhoppning har börjat med en röst.
En röst må ta sig många uttryck men dess värde är statiskt; den är aldrig utan betydelse.

– citat är från Fotografiska i anslutning till utställningen Röst –

14355531957_020daa1cb8_m

Med facit i hand var vi 49 % av de röstberättigade som valde att rösta. Enligt Valmyndigheten var det totalt 7,3 miljoner personer som hade rätt att avlägga en röst. 49 % – eller runt 3,6 miljoner – var vi som valde att stoppa en röstsedel i ett valkuvert. Jag hyllar oss. Jag hyllar oss som tog ställning och röstade.

Men ni andra då…

Att över hälften av de röstberättigade gör ett val att inte rösta – det bekymrar mig. 51 %, motsvarande 3,7 miljoner röstberättigade valde att inte rösta. 3,7 miljoner som litar på att grannen röstar i linje med vad man själv har för åsikt eller uppfattning. Det är naturligtvis en frihet man har i en demokrati att inte rösta. Men jag har en fråga till dig som nu valde att inte rösta – motsvarar fördelningen av rösterna hur du själv tänker att ett valresultat ska se ut? På valmyndighetens hemsida går det alldeles utmärkt att leta fram resultatet. Dels för hela Sverige och dels kan du bryta ner det på kommunnivå och till och med den valkrets du tillhör. Valkretsens namn hittar du på röstkortet (om du har det kvar)

Tycker du att något i valresultatet ser konstigt ut – låt då ditt val att inte rösta denna gång vara en engångsföreteelse och se till att ta ställning i nästa val. Låt inte uppsnacket inför valet trötta ut dig att inte rösta. Utnyttja istället möjligheten att utmana politikernas löften utifrån ditt perspektiv. Passerar du en valstuga – varför inte ställa frågan i ämnet som ligger dig varmt om hjärtat och få svar direkt. Du har säkert massor av åsikter i olika ämnen. Här har du några förslag på frågor där du säkerligen kan lägga till ytterligare frågor att bocka av inför valet.

  1. Idag betalar a-kassan ut max drygt 11 000 kr efter skatt. Hur mycket tycker ni jag ska få ut i a-kassa den dag jag blir arbetslös?
    1. Hur resonerar ni då?
  2. Hur blir det med min skatt på lönen?
    1. Kan du förklara lite mer konkret – jag är inte så haj på bokföringen i statens finanser?
  3. Hur vill ni att mina barns skola ska vara
    1. Mer konkret – hur ska mina barn uppleva glädje, trygghet och utveckling i skolan hela vägen till slutet av tonåren?
  4. Osv osv.

Till varje fråga kan du sedan lägga till följdfrågorna

  • Var tas pengarna ifrån?
  • När kommer ni genomföra det du utlovar?
  • Jag förstår inte riktigt vad du säger – kan du ge ett par konkreta exempel?

Som sagt – några förslag på frågor att ställa under de 3 och en halv månad det är kvar till nästa val då det är dags att avlägga din röst.

Å lova mig en sak – låt inte grannen ta ansvar för din röst i din kommun, ditt landsting, vårt land. Ta kommandot själv och gör din röst hörd – den är aldrig utan betydelse!

P.S Utställningen Röst pågår under perioden 21/5 2014 – 7/6 2014 D.S

 

Gå och rösta!

I morgon är det val till EU-parlamentet.

DAGS ATT PÅVERKA!  GÅ OCH RÖSTA!

Det många drömmer om, kämpar för och också offrar livet för – demokratiska val och rösträtt – är för oss en självklarhet. Hos några är det så självklart att de väljer att inte ens utnyttja sin rätt att rösta..

Visste du förresten att allmän rösträtt infördes så sent som 1921. Nu levde jag inte då, men det känns väldigt nära inpå ändå tycker jag. Nedan är några årtal i demokratins historia som jag fastnade för när jag läste på regeringens hemsida.

1800 – storleken hade betydelse

Under 1800-talet utvidgades mötesfriheten och religiösa möten i hemmen tilläts. Däremot var flertalet svenska män och i princip nästan alla kvinnor utestängda från den politiska processen. Storleken hade betydelse för att få rösta. Storleken på en persons förmögenhet var avgörande. Fattiga saknade rösträtt, samtidigt som rika människor inte bara hade en utan många röster, beroende på förmögenhetens storlek. Nästan som aktier och rösträtt på en bolagsstämma.

Kvinnor … ja kvinnorna ansågs inte ens myndiga och kunde av den anledningen inte rösta…

Representativ demokrati?

I början av 1900-talet, fanns det en enda röstägare som hade fler än hälften av alla rösterna i ett antal kommuner. År 1908 representerade riksdagen 10 procent av befolkningen. Denna siffra förbättrades när förmögenhet kopplades bort från att påverka rösträtten (1909). I ett slag blev en halv miljon av befolkningen röstberättigade – Vi hade i och med detta fått allmän rösträtt för män.

Kvinnor – omyndiga och utan rösträtt 

När 1800 över gick i 1900-tal saknade kvinnor helt möjligheter att påverka i samhället då de saknade rösträtt. En ordning som verkligen känns medeltid. Men till slut, 1921 infördes den allmänna rösträtten även för kvinnor vilket också innebar att kvinnor i Sverige myndigförklarades.

Demokratin den slutliga segraren

Först 1951 säkrades religionsfriheten vid röstning. Vi var sist ut bland de nordiska länderna som plockade bort de sista hindren för vissa medborgare att ta del i beslut som berörde dem själva. Efter andra världskriget framstod demokratin som den slutliga segraren över andra idéer om hur det svenska politiska livet borde organiseras. Låt det fortsätta vara så!

Vi tar det för givet

Att du och jag har möjlighet att, utan risk för represalier, göra vår röst hörd är något vi ska förvalta väl.

Så – leta fram röstkortet och gå och rösta.

Det kommer jag göra. Jag tar också med mig barnen. I år har vi ju dessutom två tillfällen att utöva vår rösträtt på. Dels nu i EU-valet och sedan genom höstens riksdags- landstings- och kommunalvalet. Två tillfällen för barnen att vara med vid denna viktiga grundpelare i ett demokratiskt samhälle.