Fotokurs

Typ av fokusering

Vilken typ av fokusering finns det?

Autofokus är det jag använder. Autofokus är där kameran genom fokuseringspunkten ställer in rätt fokus. Jag behöver inte fundera på annat än att sätta fokuseringspunkten på rätt motiv i bilden som jag vill ha skarpt.

Manuell fokusering har jag personligen väldigt svårt att få till. Särskilt när det ska gå fort. Däremot vid mackrofotografering i lugna förhållanden tycker jag det är lätt att se vart fokuseringen ligger. Genom att vrida på fokuseringsringen ser jag hur fokusområdet flyttar sig i bilden. Glöm inte bort att även fokusera kamerans sökare så det du ser i sökaren är skarpt.

Något jag ska testa nästa gång jag är ute och fotograferar på Stockholms gator är zonfokusering. Zonfokusering innebär att fokuseringen ställs om till manuellt läge och på ett förutbestämt avstånd. Bländaren sätts också i ett förutbestämt läge. Inställningen av bländaren bör vara tilltagen så att det inte blir ett för kort skärpedjup. Med ett längre skärpedjup är det inte nödvändigt att pricka in avståndet exakt på millimetern.

Här är tips på en hemsida där man kan få hjälp att se avstånden som uppstår vid en viss bländare – www.dofmaster.com

 

Manuell eller automatiskt val av fokuseringspunkt

Igår berörde jag fokuseringspunkter. Det finns olika lägen för val av fokuseringspunkt.

Om kameran är inställd på att fokuseringspunkt ska väljas automatiskt så väljer kameran den punkt som kamerans automatik beömer är bäst, i normalfallet den punkt som har det kortaste avståndet till motivet. Detta är inte direkt användbart då du som fotograf inte styr alls vart fokus hamnar. Möjligen om det är en helt ovan person som fotar kan det vara aktuellt men risken att fokus hamnar på fel ställe är rätt stor.

Att välja fokuspunkten manuellt är det mest användbara. Detta använder jag uteslutande. Då styr du som fotograf vart fokus ska hamna någonstans. På min Nikonkamera flyttas punkten med pilknapparna på baksidan av kameran efter att man tryckt in avtryckarknappen halvvägs. Här har Canon en bättre lösning tycker jag då man kan snurra på ratten med tummen för att välja fokuspunkt. Tycker det verkar som kommandot blir mer lättillgängligt då.

Sedan beroende på hur du valt att ha fokusläget inställt så kan du på ett enkelt sätt få fokus på en punkt i motivet, även om den valda fokuspunkten i slutkompositionen inte hamnar just där du vill ha fokus. Mer om det i ett senare inlägg om fokuslägen.

Fokuseringspunkt

På fotokursen jag gick så var det en annan sak vi gick igenom. Fokusering och fokuseringspunkter. Lite av detta berörde vi också under den första fotokursen men inte lika ingående som denna gång.

Fokuseringspunkter

En fokuseringspunkt är den sensor som hittar kontraster i motivet. Finns ingen kontrast, dvs. någonskillnad mellan ett ljust och ett mörkt parti i bilden åker fokueringen fram och tillbaka utan att ”få fäste” om man har autofokusering inställd. Beroende på kamera så varierar antalet fokuseringspunkter. Min kamera har exempelvis 39 stycken. Jag har också upplevt att autofokusering vid macrofotografering ibland är knepig att få till även om det finns

Beroende på kamera så är det också olika kvalitet på fokuseringspunkterna. En billigare kamera har oftast den bästa fokuseringspunkten i mitten medan det på dyrare kameror inte är någon skillnad.

Fokuseringspunkterna kan också variera i vilka i vilka kontrastmotiv de ”får fäste” i. På vissa kameror så fastnar fokuseringen enbart på horisontella linjer, på en del andra fastnar fokuseringen bara på vertikala linjer och på en del fungerar både horisontella och vertikala linjer.

 

Några fotobegrepp

När jag gick fotokurs nu senast så togs det upp några begrepp som jag tänkte återge även här. Några begrepp var nya för mig och några hade jag koll på sedan tidigare. Att jag hade koll på de innan kursen är att några begrepp används i kommentarer på exempelvis Flickr och genom att googla begreppen så fick jag koll på vad de innebar.

Bokeh

används för att beskriva hur de delar av bilden som inte ligger i skärpa ser ut. Alltså detaljerna i oskärpan kan man säga. Här är ett exempel på hur bokeh kan se ut i de suddiga partierna av bilden.

Distorsion

beskriver hur ett objektiv återger räta linjer, särskilt i kanterna av bilden. Det är svårt att bygga helt raktecknande objektiv. För zoomobjektiv ändrar ofta distorsionen karaktär vid olika brännvidder. Ju större zoomomfång, desto större problem med distorsion. En del moderna kameror tar bort distorsion redan i kameran genom bildbehandling. I Lightroom, som jag jobbar i med mina bilder finns det en mängd olika objektiv där man kan eliminera distorsionsfel i efterhand.

Kromatisk aberation

innebär att ljus i olika färger bryts olika i objektivet. Detta märks i bilden som flare:s (runda ljusreflexer typ). Uppstår lättast när objektivet har lång brännvidd, när motivkontrasten är hög och ligger i utkanten av bilden. Läste för övrigt ett inlägg på moderskeppet att flare:s är ute.

I denna bild går det att se några flare:s som uppstått (uppe till vänster vid lampan bl a).


Vinjettering

är effekten av mörkare partier i utkanten av bilden. Var från början ett tekniskt problem/begränsning i optiken men som faktiskt kan vara rätt effektfullt.  Jag har lagt till den effekten (tror jag i alla fall) i några av mina bilder jag lagt upp på Flickr. Gamla porträttbilder kan också ha en vinjettering som ram.

I bilden nedan har jag mörkat ner ytterkanten i bilden för att tona ner personernas ansikten i ett försök att lyfta fram händerna och telefonen som sträcks upp mot körsbärsblommorna i Kungsträdgården.

Diffraktion 

är när skärpan avtar i bilden. Jag trodde jag skrivit om det i ett tidigare inlägg om att skarpaste motiven uppnås 2-3 bländarsteg över objektivets maximala bländare beroende på objektiv. Jag försökte läsa lite mer om diffraktion på Wikipedia, men vet inte om jag blev klokare av det som stod där. Jag nöjer mig nog med att känna till begreppet och att bästa skärpan finns ett par steg från maximala bländaren. Jag har försökt titta på mina bilder men kan inte direkt avgöra skillnaden – kanske att jag inte förstår vad jag ska leta efter.

 

 

Färg eller svartvitt?

Färg eller svartvitt? Det är frågan. Gatubilder som jag har tagit på Stockholms gator brukar jag nästan alltid omvandla till svartvita bilder. Jag tycker bilderna gör sig bättre då och många gånger tycker jag personen i bilden kommer fram bättre än när bilden är i färg. Särskilt gäller detta för mina egna bilder. När jag tittar på andras bilder så är jag inte lika kategorisk utan tycker också att det passar bra med färg.

Vissa bilder får ett helt annat sammanhang bara genom att ta bort eller behålla färgerna i bilden. Ta till exempel bilden jag tog i Gamla Stan i Stockholm för ett tag sedan på en person i peruk och clownnäsa.

I den svartvita bilden ser det nästan ut som en person med en fluffig frisyr som stirrar mot mig i clownnäsa och solglasögon. Ballongerna personen håller i syns men är inte direkt framtonande.

Blackandwhite

 

 

Om däremot den svartvita bilden presenteras i färg så får plötsligt detaljer i den svartvita bilden en större framtoning. Bara personens frisyr ovan har nu bytts till en färgglad peruk. Även personen i förgrunden får en annan roll i bilden tycker jag i och med den röda jackan hon har på sig. Även den gula skylten som ramar in bilden till höger drar till sig uppmärksamheten på ett annat sätt än i den svartvita bilden
Colour

 

Samtidigt finns det inget rätt eller fel i detta utan det blir en avvägning utifrån vad jag som fotograf vill visa med min bild. Vad är det som ska fånga betraktarens ögon.

 

Gråfilter

Jag har ju tidigare berättat att jag införskaffat objektiv utan att riktigt ha koll på vad jag har behov av för mitt fotograferande. På samma sätt var det när jag köpte det gråfilter jag nu har i min väska (ska säga att jag ändå inte har full koll på filter-världen då det finns en uppsjö med olika filter att använda sig av). Det var efter diskussioner på Twitter om gråfilter som jag gav mig iväg till fotobutiken för att skaffa mig ett. Det vi diskuterade var att med relativt ljusa förutsättningar kunna ta bilder med lång slutartid för att få en svepande effekt i bilden, exempelvis som bilden nedan som jag tog i Stavern i Norge, där vågorna sköljer över stenarna i en rätt så len, svepande effekt.

 

Men vi tar det från början.

Tänk situationen där man på ett främmande språk läser upp en fras ur en parlör, exempelvis för att beställa en kaffe. Istället för kaffe i en kopp så får du en motfråga…då blir det en utmaning att svara eftersom det troliga är att man inte fattar något av det personen framför en säger. På ungefär samma sätt var det när jag köpte gråfiltret. Istället för att få filtret i handen, betala och gå från butiken så fick jag frågan ”Hur många bländarsteg?”. ”Ehh!” blev mitt svar.

Så vad är ett gråfilter?

Ett gråfilter är en glasskiva som skruvas på objektivets framsida. Som namnet säger så är glasskivan gråtonad. Det innebär dock inte att bilderna blir gråa utan det gråa fungerar enbart som ljusfilter till objektivet. Samma effekt som ett par solglasögon åstadkommer.

Gråfilter kallas också för ND-filter, där ND står för Neutral density. 

Gråfilter finns sedan i olika skalor beroende på hur mycket ljus de ska släppa igenom. Ju högre siffra som följer ND-beteckningen desto mindre ljus släpps igenom. Varje beteckning motsvarar ett visst antal bländarsteg i exponeringskompensation. Det är däremot inte så att ND-beteckningen = antalet bländarsteg sammanfaller utan dessa skiljer sig åt.

Vad köpte jag för gråfilter nu då?

När jag stod där i butiken och försökte förstå vad det var för fråga jag fick, så ställde jag motfrågan vad som skiljer filtren åt. Jag fick förklaringen på ungefär samma sätt som ovan. Det finns olika filter beroende på situation. Jag hade ju egentligen ingen aning om vad jag ville ha, så jag slog till på det gråfilter som släpper igenom minst ljus. Varför fega typ… I bländarsteg innebar det 6 steg. Nu i efterhand så framstår det valet som något djärvt utifrån de situationer jag varit i. Jag tror att 2 eller 3 bländarsteg hade räckt gott och väl.

Inför nästa köp

Att tänka till före är ju som sagt inte helt fel. Vilka situationer ska filtret användas i? Är det ett ”fast” eller justerbart filter som fungerar bäst? Vilket objektiv ska filtret sitta på (om det finns flera)?

Att tänka till före innebär ju kanske också att plånboken blir lite gladare då det skiljer en del i pris mellan de olika filtren. Både vad filtergrad och storlek. Det kommer i alla fall jag att göra.